söndag 4 augusti 2013

Eskilstunaloppet 2013 - BOOM! Där gick ännu ett rekord!


Datum:
3 augusti 2013 Distans: 10 km Placering: 5 Tid: 36:03 (nytt PB!)

Så var det äntligen dags att börja blicka mot höstsäsongen. Även om jag sprang Musköloppet för 3 veckor sen, så var det egentligen ett "mellanlopp" och mitt senaste lopp där kroppen fick slita hårt, var i Trosa Stadslopp. Ett lopp som förutom att erbjuda härliga atmosfär och trevlig bana, också betydde startskottet för min egen semester (precis som förra året). Eskilstunaloppet är helt slutskottet för min semester, då det är dags att gå ner i gruvan imorgon. 

Vad hade jag i ryggen inför detta lopp? Jag hade en väldigt bra träningsperiod innan jag åkte till Barcelona, då jag kände hade ett par snabba pass. Sen hade jag en riktigt bra mängdvecka innan jag åkte till London. Så trots uppehållen, borde jag med andra ord vara i hygglig form. Eskilstunaloppet var som jag tidigare skrivit, ett substitut för att jag fick stå över Roslagsnatta pga sjukdom. Att jag dessutom valde 10 km istället för min "paradgren" 5 km, betydde att jag var sugen på att se var jag stod rent utvecklingsmässigt på distansen.

Inför: Som en sorts förberedelse för att återgå till rutinfyllda veckor och tidig uppgång, så klev jag upp före 8. Seg som tusan var jag. Kroppen kändes helt okej, men väldigt svårstartad. Så när vi väl började åka in mot centralen, för att ta tåget till Eskilstuna, så hade jag inte riktigt vaknat. Min hjärna kom dock igång när en SFI-studerande, ville ha mina tips och råd med några olika svenskuppgifter. Då ploppade knoppen igång, så jag fick tänka till. Det är inte alltid lätt ibland, då vissa svenska ord kan betyda flera saker. 

Skönt att få softa lite!
 Nåväl, tåget gick som det skulle och var framme i god tid. För i god tid var jag verkligen, då jag var i Eskilstuna 2 timmar innan loppstart. Jag var inställd på att det skulle bli segt innan loppet. Inte nog med detta, så var det aviserat att det skulle bli sommarens varma dag på sina ställen. Eskilstuna skulle få sig en släng Göteborgsvarvsväder på 30 grader utan moln. Fy bubblan. Men den vetskapen visste man hade framför sig.

Tänj och sträck!
 Det var bara att vara i skuggan, lyssna på lite musik och gå på bajamajan tusentals gånger. Minus dock för att det inte fanns någon handsprit eller dylikt i bajamajan, ett måste helt klart. Det var ganska folktomt när jag kom till platsen, kanske inte så konstigt med bara 1,5 timme kvar till start. Apropå det där med att lyssna på musik. Jag funkar som så, att när jag hittar en låt som jag gillar, så lyssnar jag säkert på den en miljon gånger i sträck, in absurdum helt enkelt. Jag lyssnade säkert på Caramells sliskigt poppiga "Bara Vänner" åtminstone 10 gånger i sträck, är det helt enkelt det vinnande konceptet för dagen? När jag väl skulle springa ett par kilometer och känna hur kroppen mådde, så kändes det inte bra. Kroppen var inte trött. Jag hade ingen nämnvärd träningsvärk eller jag mådde inte jättedåligt heller. Så vad var problemet? Min kropp hade ingen lust att springa särskilt snabbt idag. Väldigt oroväckande.

Dags att ställa sig på startlinjen och göra sitt bästa. Utåt var målet under 38 minuter, med tanke på den senaste snabba träningsrundan, borde det att gå ännu snabbare. Men med grillvärmen i åtanke, så visste jag inte riktigt hur detta skulle sluta.

Under: Strategin när startskottet kom, var solklar. Gör precis som mitt senaste träningspass. Rusa hårt och lägg dig på en positiva sidan av en viss kilometertid. Jag fick 3:06 den första kilometern, exakt likadant som i torsdags. Men varmt som fan var det och det fanns inte tillräckligt mycket ställen att skuggor. Bakom mina solglasögon led jag ganska hårt inledningsvis, men jag höll en bra fart och det var bara att tuta och köra helt enkelt. Värmen var dock så intensiv så det gick knappt att tänka en tanke, det var bara klappa igen tankeverksamheten och låta benen tala för sig själva.

Banan gick längs ån, på en lättlöpt bana. Med den fart som jag hade börjat hålla nu innebar att det inte skedde att någon sprang förbi mig, dock lyckades jag springa förbi ett par. Benen måste ha sparat sig på uppvärmningen. Även om de inte kändes helt fräscha, så fanns det lagom med kraft och energi för att kuta. Men värmen gjorde sitt för att trycka ner min fart, jag svettades som en gris och det fanns ingen bättring runt hörnet heller. Längs vätskestationerna försökte man få in sig en slurk vatten, men för det mesta handlade det om att hälla det på sig och få lite svalka i denna eviga värme.

Uschiamej, ett helt varv kvar!
 Det här är en 2-varvsbana, om man springer 10 km. Så när jag började närma mig ett varv (alltså 5 km), så var jag väldigt sugen på att vända in i mål istället. Jag hade dessutom 17:24 efter 5 kilometer, riktigt bra. Kroppen var trött och att behöva uppleva ytterligare ett varv var ingen höjdare. Banan var trevlig att springa, däremot med tanke på hur äckligt det var att springa i värmen, så är det extra trist att veta att man ska springa ett varv till. I det här fallet hade det varit mer lockande med en punkt-till-punkt-bana. Mitt tempo blev någorlunda lidande i det andra varvet, men det skedde inga stora förändringar mellan placeringarna. När jag närmade mig mål, på den sista bron, så blev jag passerad av den bästa kvinnan i loppet. Då hade jag väldigt trötta ben, trodde jag. Men då fick jag extra energi, det här gav krydda och extra boost. Nog ska jag komma före den bästa kvinnan. Så blev det också, när jag spurtade förbi i väldig fart henne och passerade henne med 1 sekund. 

Efter: Jag stängde av klockan vid målgång som vanligt. Nytt rekord med 19 sekunder; 36:03. Även om det hade varit trevligt att springa under 36 minuter, så kände jag inte att det var nedsligt alls. Däremot kände jag mig så jäkla utpumpad och helt slut, så jag gick iväg lite från tävlingsområdet och behövde en stund för mig själv. Jag behövde lite andrum för att få lite perspektiv på det hela. Trots olidlig hetta, så hade jag sprungit in på ett nytt rekord igen. Min nya träning har alltså gett omedelbar effekt. Gött. Tredje raka milsloppet som jag sätter rekord i - 37:15 (Kungsholmen) - 36:22 (Karlstad) och nu 36:03. Otroligt vad man utvecklas. Dessutom var jag bara 24 sekunder från en tredjeplats och en tusenlapp i prispengar. Det är bara att fortsätta gnugga, så kanske man har tur att tjäna någon prispeng i framtiden på något lopp.

Att slå nytt rekord - då ser man ut så här!
I övrigt var det ett trevligt arrangemang. Kul att jag med mindre än 1 månad bestämde mig för att springa detta. I ett betydligt mer svalkande väder, så hade jag kunnat göra ännu bättre ifrån mig på denna snabba bana. Vem vann 10 km för herrar? Det var Mr. Toaster himself, Fredrik Uhrbom, som flög iväg tidigt med sina lätta steg. Otroligt att se.

Kort efter loppet tar vi oss en hamburgare, gott med att få i sig något. Helt plötsligt hör jag någon ropa mitt namn. Vem kan det vara undrar jag? Då är det en som brukar läsa den här bloggen och säger att hon inspireras av det jag skriver. I all min trötthet, blir jag väldigt glad över att höra detta. Att jag skulle få höra det, här i Eskilstuna, känns hedrande. Det gjorde redan en bra dag, ännu bättre.



Hur firas det hemma då? Inte nog med att jag gillar löpning väldigt mycket, jag tycker även om att spela TV-spel när tid finns. Just nu är det senaste Pikmin 3. Små söta krabater som du styr och gör massor med saker. Helgrymt lir. Sen blir det att knäcka "bärs"...eller njäe, cider för min del om mindre än en timme till Göteborgsderbyt. Det är jag värd. Jag känner mig som en vinnare och kung, jag njuter av att ha gjort det igen. Den sista semesterhelg har varit helt perfekt. Nu är dags att ta på sig blåstället och köra vidare efter detta. Så måste det bli.



10 kommentarer:

  1. Grattis! Fantastisk prestation i den värmen! (Ja, annars också förstås, men du förstår hur jag menar) :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Absolut, jag förstår exakt. (;

      Radera
  2. Bra kämpat! (Och vilka söta tv-spelsgubbar, haha!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, Malin!
      Ja, de är otroligt söta. Det är därför det är extra kul att spela det. (:

      Radera
  3. Bra Jobbat och stort Grattis! /Jimmie

    SvaraRadera
  4. Yay!!Vilken tid! Du är ju för jäkla grym eller ska man tacka bruden som fick igång benen ;) Härligt jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Alexandra! Ja, jag fick lite extra draghjälp. Det behövdes. (:

      Radera
  5. Hejsan!

    Rolig blogg. Kul att du springer så många lopp! Undrar dock hur du gör för att hinna med alla, det måste bli endel resande? :)


    / Emil

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet, Emil! Det är jättekul att springa många lopp, det ger mig mening att löpträna vecka ut och in.

      Jodu, det blir en del resor både inom och utom Stockholm. Kan vara slitsamt ibland, men när man gör ett bra lopp inför härlig publik. Så är det värt det. (:

      Radera